Castellum lämnar portföljen!

Jag är bara en enkel man. En vanlig småsparare med en plan om att bygga ett större och större passivt kassaflöde genom att investera i aktier på börsen; och det är till stor del genom den passiva inkomsten jag vill växa min portfölj. I mina kriterier för den här resan detta står det bland annat att jag vill stå på någon "finansjättes" axlar och tryggt färdas mot horisonten. Det står också att om någon fundamental förändring sker i ett av mina kärninnehav så kan det innebära att jag omvärderar huruvida det bolaget ska fortsätta att vara en del av den här resan. Och nu har det hänt något fundamentalt. Åtminstone är det så jag känner det.
Den senaste tidens aggressiva och i mina ögon mycket osympatiska sida som affärsmannen Akelius visat i media gör att något fundamentalt har förändrats för mig. Akelius brumliga intåg i Castellum har varit som en elefant i ett glashus. Hans nobla agerande att larma om bolagets "risk" att gå i konkurs vid eventuell fortsatt utdelning under 2023 gör att jag inte längre vill vara en del av hans Castellum. Det hade inte spelat någon roll om utdelningen fortsatt som beräknat. Med Akelius försvann helt enkelt min vilja att vara aktieägare i Castellum.
Även om nu Akelius skulle ha rätt i sak kunde han skött det här på ett långt mer smakfullt sätt. Akelius val att på olika sätt försöka kölhala Arnhult gör mig faktiskt både perplex och besviken. Och det är långt ifrån hur jag tror att exempelvis Jacob Wallenberg skulle hanterat en liknande situation. Och även om Akelius må vara en briljant affärsman så skriker hans beteende så högt i mina öron att hans finansiella intelligens känns meningslös.
Akelius är efter sina uttalanden i media (tyvärr) inte någon som jag vill följa, och då han nu är ny storägare i Castellum väljer jag att sälja av bolaget från min portfölj. Det spelar ingen roll hur mycket avkastning den affärsmannen än må skapa för bolaget, jag vill inte vara en del av det. Det här är en finansjätte vars axlar jag absolut inte vill färdas på mot horisonten. Om han en dag lämnar Castellum kan jag mycket väl återkomma då jag tror på bolaget.
Nu vänder jag i stället blad (man ska ju inte gifta sig med sina innehav har någon vis person sagt) och har hittat en ny "jätte" att åka med. Nämligen investmentbolaget Kinnevik och ett av deras största innehav Tele2. Telekomoperatören är som sagt en del av Kinneviksfären och jag är helt trygg med att de kommer förvalta Jan Stenbecks skapelse på bästa sätt.
Vad hela den här maktstriden i Castellum fått mig att inse är att inga miljarder kronor i världen kan skydda eller gömma en människa från osympatiska handlingar. Är vissa beredda att göra allt för att tjäna pengar? Som att smutskasta en finanskollega? Som att prata ner ett sunt och välskött bolag på börsen för att sedan köpa mer och mer aktier i samma bolag? Tydligen är det så. Akelius verkar vara ett plausibelt bevis på det. Vad hjälper det att man skänker miljoner till Ukraina och sedan beter sig som jag vet inte vad i media? Å andra sidan är det kanske vad som krävs i en tuff bransch med big business och big money. I den världen kanske du bara överlever - kan vinna spelet - om du blir till en verklighetens Gordon Gekko.
Men än en gång, vem är egentligen jag att tycka. En simpel småsparare. Jag låter helt enkelt Castellums nya storägare köra sitt race och går tyst därifrån. Bort från hans sfär, svårare än så behöver det inte vara. Mitt beslut är fattat och exekverat. To be continued...
Med vänlig hälsning,
Atlas Investo