atlasinvesto.blogg.se

Atlas Investo är en målmedveten investerare som har som mål att bygga upp en flod av utdelningar som jag sedan kan färdas genom livet på. Välkommen att ta del av mina tankar och idéer omkring ekonomi, sparande, investeringar och personlig utveckling. Kontakt, frågor, tankar och reflektioner kan även tas genom att maila mig på atlasinvesto@gmail.com.

What dreams may come

Publicerad 2016-11-25 20:32:16 i Atlasinvesto,

Jag bygger en "pengamaskin" - ett investmentbolag. För mig och framförallt för mina älskade barn. Förutom allt vi kommer att göra och dela genom livet så kommer denna "pengamaskin" - vars namn är Atlas Investo AB - bli mitt stora crescendo till dem. Min dröm är att de i framtiden dessutom kommer vara delaktiga i byggandet av ett familjebolag och genom det trygga sin ekonomi för evigt. Atlas var en titan i grekisk mytologi och så som han bar himlen på sina axlar vill jag i framtiden att Atlas Investo AB ska bära mina två barn på sina starka finansiella axlar.

Vi har alla olika förmågor. Jag börjar tro att en av mina förmågor är konsten att skapa en plan och sedan ha modet att fullfölja den. När jag väl skapade min plan skrev jag ner den - både en tre års plan och en fem års plan. Jag räknade på några huvudsakliga faktorer för att Atlas Investo AB skulle ta form och börja växa. En del av dem var:

1 att börja bygga kapital i form av nysparande
2 att investera nysparandet i solida svenska aktier/bolag 
3 att återinvestera samtliga utdelningar i portföljens aktier

Nu har det snart de tre första åren gått och min plan har fungerat utmärkt. Med en genomsnittlig ökning på minst 7%, ett nysparande på minst 25% av min lön, samt en positiv värdestegring så ligger jag före den ursprungliga tre års planen rejält. Detta kan vara ett bevis på att min plan fungerar och att min förmåga att bygga en "pengamaskin" kanske är verklig.

Jag är långsiktig och tror på stora starka bolag med stark soliditet och en stark marknadsposition. Jag tror på bolag med stabil utdelning över tid. Jag tror på bolag med en enkel och tydlig vision om var de är på väg och hur de vill utvecklas. Jag tror...

Jag har förlorat min älskade sambo men jag har kvar min dröm om Atlas Investo AB. Vissa drömmar går förlorade. Men där en dröm slutar tar en ny vid. Min drivande dröm är att en dag kunna sitta ner på en vacker vit strand vid ett turkost hav. Jag håller om mina två barn och med en varm trygg röst berättar jag om vad jag kämpat för att skapa till dem. Jag berättar om hur allt började. Från några kronor som växte till många miljoner. Men viktigast av allt vad jag lärt mig av resan att bygga deras pengamaskin. Och när vi reser oss upp för att gå och käka en god middag på strandens taverna så ger jag dem varsin puss och jag vet att jag gjort allt jag kan för dem. Och att en ny resa börjar där och då. Vår gemensamma resa i byggandet av ett kärt familjebolag.

En drömmande,

Atlas Investo

atlasinvesto@gmail.com

 

Från familjefar till ensamstående pappa

Publicerad 2016-11-17 19:57:00 i Atlasinvesto,

 
 
Det har nu gått tio dagar sedan förra inlägget. Dessa tio dagar har varit något av det tuffaste jag varit med om rent psykologiskt.

Min sambo har valt att lämna mig. Efter vad jag trodde var en "vanlig svacka" i relationen så var det över. Inget utrymme för prat om "oss" utan i stället "hur gör vi med hus och barn? Det är över.". Hon slängde mig rakt in i massiv sorg. Från att haft allt en familj, hus och en kvinna vid min sida hade jag plötsligt inget av det kvar. Jag har under de senaste dygnen kastats mellan hopp och förtvivlan och en massiv ångest inför min totala maktlöshet. Det finns inget jag kan göra. Hon vill inte mer. Jag kan bara acceptera att jag måste låta den kvinna som jag älskar få gå vidare.

Jag insåg ganska direkt att detta skulle bli mig övermäktigt rent emotionellt. Jag har tagit kontakt med psykologer, fått lugnande utskrivet, och vänt mig till de närmaste för stöd genom den här mörka perioden. Och när jag nu insett att det är verkligen är över och den mest intensiva chocken/sorgen lagt sig måste jag nu fokusera på framtiden och på mina barn. Jag är ju fortfarande deras pappa. Deras superhjälte! Mitt mål är nu att hitta ett nytt hem till oss. Jag måste tillåta mig själv att sörja samtidigt måste jag använda mig av allt jag lärt mig till dags datum för att hantera situationen så att jag går hel och stark ur den. Så att jag kan fortsätta älska och fostra mina två guldklimpar precis som jag gjort förut. Jag kan inte påverka min sambos beslut MEN jag kan påverka hur jag väljer att hantera det!

Och jag har en plan. Den är enkel. Nästan löjligt enkel men den är stark. Jag ska så snabbt jag kan hitta en lägenhet till mig och barnen - ett nytt hem. Den ska ligga i ett område där jag och barnen ofta brukar gå - för att skapa trygghet hos mig och hos barnen Jag ska inreda vårt nya hem fräscht och modernt precis som vårt hus var. Sedan ska jag fortsätta göra som vi brukar göra, jag och barnen: lämna och hämta från dagis, tillsammans gå och handla mat och blöjor, ta mysiga små fikor, gå till olika lekplatser, åka upp till jobbet och leka (ett fritidshem), hälsa på nära och kära, mysa i tv-soffan och allt annat vardagligt. Och sakta men säkert ska balansen vända tillbaka och vi ska gå hela ur det här. Genom att göra det vi alltid brukar göra. Jag och mina älskade barn.

Livet är vår sanna läromästare. Det måste komma något bra från det här! Jag måste i alla fall tro så, inte halvdant utan till hundra procent. Genom att släppa taget av det som var kommer universum att hjälpa mig finna en ny framtid att greppa tag i. Och i mitt hjärta hör jag Peter LeMarcs ord "Det finns inget bättre, det finns inget bättre. Än när det vänder. När det vänder."

Om några månader har en ny vardag tagit form. Och livet fortsätter som hon alltid gör. Och jag kommer möta soluppgången med ett barn i varje hand. Kanske på väg till en mysig frukost på ett café nere i stan...

Tack till alla er som skänkt mig en tanke.

En rejält skakad men beslutsam,

Atlas Investo

atlasinvesto@gmail.com

Pengar är inte allt

Publicerad 2016-11-08 20:43:11 i Atlasinvesto,

Att riskera förlora allt vi älskar är en känsla ingen är värd att uppleva.

Sedan en lång tid har jag och min älskade kämpat för att hitta tillbaks till varandra igen. Småbarnsåren sliter på en relation likt havet sliter på klipporna. Och även om kärleken till barnen är fantastisk och underbar så har i vårt fall kärleken till varandra försummats genom dessa år. Ersatt av en hel del onödiga diskussioner, trötta kvällar, en kamp att orka med vardagen och föräldraskapet. För oss innebär det att vi glömt bort varandra. Hur vi brukade ta kvällspromenader i solnedgången. Med min hand i hennes. Hur vi brukade gå ut och käka på mysiga restauranger och drömma oss bort över ett glas rött vin. Hur vi satt nära varandra i soffan och somnade tätt intill varandra om kvällarna, ofta efter långa härliga samtal om allt möjligt.

Just nu skakar vår relation rejält. Vi har pratat separation. Om vår väg tillsammans har nått sitt slut? Och ikväll lägger vi oss i varsitt rum efter att vi bestämt att vi ska prata ut imorgon. Beslut ska göras. Val om vart vi är på väg ska fattas. Är det vi två tillsamman in i framtiden? Eller slutar allt här?

Vi har två fantastiska barn. Vi bor i ett underbart hus. Vi har fast anställning. Vi har en god ekonomi. Vi fungerar bra tillsammans men har kanske tagit varandra för givet. Och på så sätt förlorat vad det var vi ville med allt det här till att börja med.. Men när jag nu ligger här ensam i mörkret och skriver är det enda jag ser alla underbara stunder vi haft tillsammans. Som en vacker film spelas stunderna upp i mitt hjärta och själ. Och jag vet det jag alltid egentligen vetat. Att hon är det bästa jag haft. Att jag älskar henne. Mer än alla stjärnor i universum. Ingen "pengamaskin" i världen kan rädda mig. Bara hennes kärlek. Att hon fortfarande älskar mig. Varför ser man allt så tydligt nu när man riskerar att förlora det?

Jag bryr mig inte om Trump eller Clinton vinner. Om vintern blir kall och lång. Eller om jobbet fortsätter att vara extra krävande. Nej allt jag bryr mig om är att kvinnan jag kanske för sent insett att jag älskar, mamman till mina två älsklingar, imorgon när vi ska pratar insett att hon fortfarande älskar mig också! Att hon med sina vackra mörka ögon ser på mig och vill att det är vi två. Och att vår väg inte är slut.

Jag ska göra vad jag kan för att reda ut det här. Jag ville inte bilda familj för att förlora henne. God natt min älskade. Gud vad jag har saknat dig. Låt det inte vara för sent. Låt oss finna vår väg igen.

En mycket orolig,

Atlas Investo

Om

Min profilbild

Atlas Investo

Atlas Investo är en målmedveten arbetare som vill skapa en utdelningsmaskin som jag kan använda i min strävan efter personlig utveckling. Välkommen att ta del av min resa och mina tankar om ekonomi och personlig utveckling.

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela