Tankar kring Magdalena Anderssons idéer om förändring av beskattning av ISK och Kapitalförsäkringar. En finansminister som på allvar verkar vilja "förmedla" och "kommunicera" till folket att de som har 3 miljoner i kapital på exempelvis Avanza är mångmiljonärer (a la Jan Emanuel? Eller?) är i mina ögon på gränsen till imbecill. Åtminstone inte trovärdig.
Magdalena Andersson har examen från elitskolan Handels i Stockholm och har gjort en fantastisk karriär så imbecill är nog att ta i. Likväl tycker jag hon är högt i det blå med sitt resonemang den här gången...fullständigt...är det värt det?
För den som har 3 miljoner i kapital på ett ISK eller en Kapitalförsäkring innebär sannolikt, enligt mig, långt mer en person med disciplin att ha hanterat sin inkomst över lång tid. Inte en förmögen entreprenör och multimiljonär med breda ekonomiska marginaler som finansministern verkar vilja ge sken av. Och det är alltså nu dessa ekonomiskt disciplinerade människor ute i Sverige som Magdalena Andersson vill komma åt genom sitt nya förslag på beskattning av bland annat ISK. Dessa "mångmiljonärer", som genom år (decennier?) av ekonomiskt fokus och ansvarstagande byggt upp spar - och investeringsstrategier som börjat ge viss avkastning och frihet med mera, ska alltså nu konfronteras genom beskattning och genom orimlig retorik!
Magdalena Andersson frågar retoriskt på bästa sändningstid i ett av Sveriges populäraste nyhetsprogram om det är rätt (menar hon här rättvist?) att någon (av de ansvarstagande hårt arbetande människorna i den stora grå massan min anm) får skatterabatt på sina 3 miljoner på ISK och Kapitalförsäkringar samtidigt som det finns stora behov inom äldreomsorgen?
Det här är i mina ögon inget annat än retorik och som appellerar till (vad finansministern verkar tro) okunniga och ekonomiskt ointresserade svenskar. Okunniga i den bemärkelsen att hon tror att många svenskar förmodligen inte läst en enda bok kring privatekonomi som fört dem ett steg eller i en riktning mot att ha något kapital på ett ISK. Okunniga i den bemärkelsen att hon i sitt högmod verkar tro att medborgarna köper hennes uttalande rätt av; och hon hoppas säkert dessutom att svenskarna underblåser retoriken med egna "sanningar" om solidaritet, klasskamp och jämlikhet.
Att beskatta ISK miljonärer är inget annat än socialdemokratins viljan till makt. Makt över den grå massans kapital. Genom att förföra vad hon tror den "fördummade" massan med sin antipati mot kapitalet och ett förskönande av statens importans kring att fördela just detta kapital.
Dessutom verkar Magdalena Andersson med sin retorik vilja skuldbelägga den som slitit hårt, som disciplinerat och systematiskt byggt upp en god och stabil privatekonomi. Hon verkar vilja få alla 3-miljoners miljonärer att ge upp drömmen om att frigöra sig, och att inte klippa navelsträngen till sin stat. En stat som allt mer verkar framstå som att den goda medborgaren är den som: arbetar sig genom livet och rakt ner i graven, helst innan pension, efter att ha levt ett liv utan drömmar om frihet från den allsmäktiga staten. Medborgaren ska helst förbruka sin lön varje månad - och sitt "fuck of" kapital - på onödigt konsumerande så att momsen kommer in, arbeta 7-16 så att skatten på lön och arbetsgivarskatten kommer in i ladorna, och att allt detta ska göras i lojal tystnad till och aldrig ifrågasätta (Magdalena Anderssons??) socialdemokratiska principer och värderingar.
Jag frågar mig följande. Har finansministern ens varit i närheten av någon av dessa 3-miljoners mångmiljonärer? Har hon samtalat med någon av dessa? Har hon sett hur de exekverat sina liv, sin väg till 3 miljoner? Var i ärlighetens namn har hon fått sin verklighetsuppfattning ifrån? Är verkligen Magdalena Anderssons syn på medborgarna den sanna bilden av vem den svenske medborgaren är, eller bör vara? Är vi svenskar så fördummade? Jag tror hon har gått vilse. Att hon gått väldigt, väldigt vilse... Vilse i en politik som jag inte ens längre tror - per definition - kan kallas för socialdemokrati...
Med ifrågasättande hälsningar,
Atlas Investo