Börjar året med en skräll!
Efter en del funderingar har jag beslutat att gå in i ett nytt bolag - av flera anledningar. Jag gör det för att min tro är att nu kan det vara en hyfsad period att gå in i bolaget. Bolaget har en hög direktavkastning och är en jätte i sin bransch. Det har en stor huvudägare och flera av de mindre storägarna är tuffingar som Cevian och BlackRock.
Deras verksamhet är hyfsat lätt att förstå och de har genomfört en hel del förändringar de senaste åren, bland annat lämnat Baltikum vilket jag ser som ett sundhetstecken.
Deras styrelseordförande följer pilotskolan och är en privat storägare i bolaget. Deras huvudkontor ligger numera i ett av våra grannländers huvudstad. Vart är vi på väg? (anspelning till På Spåret). Rätt svar är: Nordea!
Kalla mig kontrarian eller vad man vill men jag känner mig någorlunda trygg inom banksektorn. Den har haft det tufft det sista året men som business är banksektorn ett bra koncept. En gammal dinosaurie på marknaden vars position i den moderna marknadsekonomin känns ohotad.
Ett bolag som Nordea, till dagens prissättning och med morgondagens potential ser jag som ett trevligt tillskott i portföljen.
Därmed åkte mitt hemliga bolag ut (relativt kvickt) och ersattes med ett betydligt kändare Large Cap listat storbolag med utdelning. Det kändes inte bra att ligga ute med så pass mycket kapital i ett icke utdelningsgivande bolag...
Det är bara att inse att jag är en utdelningsinvesterare. Min ekonomi matchar detta sätt att investera i passivt kassaflöde. Jag kan inte förneka det längre (om jag nu gjort det...). Gjorde en helt ok vinst vid försäljningen av mitt hemliga bolag och stora delar av den vinsten smashade jag in i H&M.
Därmed är årets första affärer avklarade och portföljen tillbaka till sju Large Cap bolag som samtliga delar ut till sina aktieägare. Det är så jag vill ha det. I alla fall tills portföljen blivit större.
Dela gärna med er av spontana tankar kring Nordea.
Med vänlig hälsning,
Atlas Investo
