Allt gott har ett pris...
Amadeus och jag sitter i soffan. Han bygger med sitt lego på TV-bordet medan jag slötittar på en fantasyfilm. Det jag inte vet är att vi snart kommer ha ett djupt samtal om livet, och att jag lite oförberett kommer att ställas mot väggen av min sons frågor.
Den film jag ser på handlar om den eviga kampen mellan gott och ont. Filmen är på engelska och jag tror att Amadeus inte följer med i handlingen utan är fokuserad på sitt legobygge. I filmen pågår en stor slutkamp mellan gott och ont som hjälten tillslut lyckas vinna åt de goda men till ett högt pris. Hjälten gör en heroisk insats men faller på grund av detta mot en säker död från en mycket hög höjd.
Men som så ofta i filmens värld blir hjälten plötsligt och dramatiskt räddad, den här gången av sin allra bäste vän. Tyvärr blir vännen vid detta tillfälle så svårt skadad att han dör av sina skador. Amadeus stannar plötsligt upp i bygget. Han tittar allvarligt mot TV:n och efter någon sekund frågar han mig "Dog hans kompis pappa?" varpå jag lite dämpat svarar "Ja Amadeus, han dog." "Vann de goda pappa?" Jo de vann, svarar jag. "Varför måste hans vän då dö?", Amadeus tittar på mig som om jag vore oraklet i Delfi...
Jag känner att här måste pappan i mig försöka klä händelsen - vännens uppoffring - med bergriplighet och mening för Amadeus. Jag hör mig själv förklara att varje seger har ett pris, den kostar nästan alltid något. Ibland till och med någons liv. De goda vann en tuff kamp, den modige hjälten överlevde men priset blev - bland annat - att hans vän var tvungen att dö. Amadeus tittar på mig och efter en stund nickar han lite eftertänsamt och säger "Okey pappa". Han börjar pånytt bygga vidare på sitt lego och jag undrar för mig själv om jag lyckades landa in hans frågor? Var jag ens nära?
Någon gång i framtiden får jag kanske veta... När Amadeus själv, som vuxen, står inför livets utmaningar. Tänk om han i en fjärran framtid en dag kommer till mig, efter att han lyckats med en riktigt tuff utmaning eller efter en tuff period i livet och säger:
"Pappa, jag glömmer aldrig den där gången. När vi satt i TV-soffan och jag frågade dig om varför hjältens vän var tvungen att dö trots att de goda vann. Och du berättade för mig att varje seger har ett pris, att den kostar något. Kanske till och med någons liv. Den gången fick du mig att inse att jag måste kämpa för att besegra tuffa utmaningar och att det ibland kan göra ont. Men att det på något sätt är en del av livet. Livet kommer ge oss mod att klara av det."
Jag kan bara hoppas att min lille Amadeus bär med sig något fint i hjärtat av vårt allvarliga och öppenhjärtliga samtal kring gott och ont och om hur livet lär oss att i stort sett allt gott har ett pris. Ingen kärlek utan lidande. Inga vinnare utan förlorare. Ingen glädje utan sorg. Men så framträder livet - åtminstone det liv som vi människor fått möjligheten att möta...
Med vänlig hälsning,
Atlas Investo
