A Beautiful Day
Tänk hur livet kan bli. Jag vandrade genom ett år av mörker och ångest. Av anledningar som ni redan vet om. Men någonstans i detta träffar jag en varmhjärtad kvinna som tar mig i sin famn. Hon bär mitt krossade hjärta i sin hand tills hjärtat på något magiskt sätt börjar att läka. Och idag är vi, kvinnan och jag, tillsammans och livet känns bra igen.
Innan jag var redo (eller jag visste att vi verkligen skulle fortsätta vara tillsammans) så har jag hållit mina barn utanför vår relation. Men hon och jag har så klart pratat om dagen då vi kan träffas allihop; mina barn, jag och hon. Och på sätt och vis bli en ny formation av familj. Nu har den dagen kommit!
Den här helgen har varit vår första tillsammans. Ackompanjerade av sol, skratt och fågelkvitter. Allt har gått bra. Barnen har tagit henne till sig och den oro jag känt inför det här steget var obefogad. Men vi har verkligen planerat och gjort allt - hon och jag - för att det skulle bli bra. Allt med barnens bästa i fokus.
Men som jag kommenterade på Frihetsmaskinens blogginlägg angående vikten av långsiktighet, så är nog "långsiktighet" även applicerbart på andra sidor av livet. Genom långsiktigt tålamod kommer troligtvis chansen att öka att allt blir bra i slutändan. Bara vi vet vart vi är på väg. Vad vi vill. Tagit ut en riktning.
I mitt fall var det att mina barn skulle få en så mjuk och respektfull övergång i mötet med min nya flickvän. Det tog lite över ett år innan jag berättade om henne. Och ytterligare någon månad innan de fick träffas. Men nu är alltså den övergången avklarad och barnen är trygga och tillfreds. Och jag känner att just idag är en väldigt vacker lördag. Min första lördag någonsin med alla tre vid min sida. Jag är djupt tacksam för att få uppleva detta.
Med vänlig hälsning,
Atlas Investo
