atlasinvesto.blogg.se

Atlas Investo är en målmedveten investerare som har som mål att bygga upp en flod av utdelningar som jag sedan kan färdas genom livet på. Välkommen att ta del av mina tankar och idéer omkring ekonomi, sparande, investeringar och personlig utveckling. Kontakt, frågor, tankar och reflektioner kan även tas genom att maila mig på atlasinvesto@gmail.com. Och kom ihåg att inget på bloggen (när det kommer till investeringar) ska ses som något råd eller rekommendation, utan gör alltid dina egna beslut och dina egna bedömningar när du investerar. Det här är bara en berättelse om hur jag valt och väljer att göra.

The human you are

Publicerad 2021-01-07 15:27:00 i Atlasinvesto,

 
"Lilla Huset på prärien" var ett av mina favoritprogram när jag var liten. Familjen Ingalls var som urbilden av en god lyckad familj. Ja de var som "Familjernas familj" - en arketyp för vad vi alla försöker skapa och drömmer om som barn och som vuxna. En familj med två godhjärtad föräldrar som båda är skötsamma och hårt arbetande, empatiska och gränssättande, och som gör allt för sina barn. Och barnen är lika goa och lär sig längsmed vägen om livet och om vad det innebär att vara en god människa och medmänniska.
 
Serien har en moral och sensmoral som når fram till hjärtat genom familjens liv och framför allt genom den yngsta dottern Laura Ingalls ögon. Laura möter under sin barndom olika situationer, människor och händelser. Bra som dåliga, roliga som jobbiga, problem och möjligheter. Serien berörde mig då för så många år sedan och den gör det än idag...
 
Idag när jag startade TV:n råkade jag hamna mitt i ett avsnitt och det tog inte mer än två minuter till mina första tårar kom. Alltså, två minuter till jag var så berörd att jag grät... Så vad handlade avsnittet om? Låt mig berätta. 
 
En ny familj har kommit till stan där familjen Ingalls bor. Pappan i den nyinflyttade familjen var väldigt kraftig. Hans flicka Amelia började i Lauras klass. På vägen hem från skolan ser Laura och en kompis den kraftiga pappan och skrattar och skämtar med varandra högt om hur tjock han är. Mannen hör inte detta men hans dotter Amelia råkar överhöra Lauras taskiga kommentarer. Lite senare i avsnittet inser Laura att mannen de häcklade och skrattade åt var hennes nya klasskompis pappa. Laura grips av mycket djup ånger och går till sin mamma och berättar. Laura är förkrossad och slänger sig i famnen på sin mamma Caroline som tröstar och vägleder. 
     Mycket som händer i avsnittet visar hur fel allt kan bli när vi inte är goda mot varandra. Det visar sig att den nya familjens pappa under åratal blivit retad av många i samhället för sin övervikt. Men han är en god människa. Lauras kommentar sårade den överviktiga mannens dotter Amelia så till den grad att hon gråtandes bekänner för sin mamma att hon inte vill att klasskamraterna ska få veta att det är hennes pappa. Pappan råkar höra detta från ett rum bredvid och bestämmer sig för att lämna frun och dottern för att arbeta i en annan del av landet långt ifrån dem. Nu visar det sig att han istället väljer att bo i ett litet materialrum i en skola för blinda barn (där Lauras storasyster Mary är lärarinna) i samma stad som de nyss flyttat till; bara något kvarter från frun och dottern. Han är skolans vaktmästare och är en mycket omtyckt sådan.
     En dag när mannen är uppe på taket på skolan (som han renoverar) ramlar han ner och skadas allvarligt. Läkaren konstaterar att mannen måste opereras annars dör han. Men han vill inte opereras utan vill få dö. Nu tar Lauras pappa Charles Ingalls, som känner läkaren och på så sätt fått reda på vad som hänt, tag i det och söker upp mannens fru och berättar om vad som skett. Frun som älskar sin man går genast till honom och vädjar ömt att han ska låta sig opereras. Men mannen håller fast vid att han vill dö och på så sätt ge sin fru och dotter en framtid utan honom, så de slipper skämmas för hans utseende och få ett bättre lyckligare liv. När mannen tillslut svimmar av beordar frun omedelbart läkaren att operera och rädda hennes älskade make.
     Därefter följer en lång väntan för frun och dottern, som stöttas av Charles och Laura, på om maken/pappan kommer att vakna upp efter operationen och överleva. Dottern Amelia inser tillslut att hon blivit påverkad av andra människors taskiga syn på sin pappa och hans utseende och går in till honom där han ligger i koma. Amelia berättar nu att hon älskar honom, att alla elever och lärare på skolan för blinda älskar honom, och att han inte får dö. Hon lägger sitt huvud mot hans bröst och gråter. Efter några gripande sekunder ser vi hur pappans hand sakta börjar lyftas upp mot dottern. Han vaknar sakta till liv, rör hennes kind och ber ömt sin dotter att sluta gråta och försäkrar henne att han är tillbaka. De kan återförenas i en underbar pappa och dotter kram. 
 
Fixering kring vårt utseende är ett problem, på gränsen till ett samhällsproblem. Hur vi ständigt bedömer varandras utsida står i vägen för att upptäcka och välkomna människan på insidan. Vi bedömer även oss själva, och vår utsida verkar ofta vara viktigare än vår insida. Laura och mannens dotter Amelia lär sig att det är inte hur vi ser ut som spelar någon egentlig roll. Det är hur stort hjärta vi har. Hur goda människor vi är.
 
Är det något varje förälder bör lära sina barn - ja är det något vi bör minnas som medmänniskor - är det just detta: att vara en god människa och att möta världen med ett stort hjärta.
 
Med vänlig hälsning, 
 
Atlas Investo 
 
Atlasinvesto@gmail.com 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Atlas Investo

Atlas Investo är en målmedveten investerare som tror att personlig utveckling leder till sann rikedom. Välkommen att ta del av min resa.

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela