"Portföljpsykologi"
För den som inte handlat med aktier kan risk och förlust av kapital framstå som ytterst obehagligt. Men har man handlat ett tag på börsen skapar man ett slags psykologiskt vaccin mot just detta obehag. Dessutom skapar man även en annan psykologisk sidoeffekt när det kommer till portföljen...
Nämligen att man blir allt mer oberörd när det kommer till värdeökningen. Det slog mig för en tid sedan att värdet på Atlas Investo faktiskt är all time high. Men den iver som jag kände i början av resan, om portföljen gick bra rent värdemässigt, har byts ut mot ett betydligt mer balanserat konstaterande. För om min plan med Atlas Investo kommer att fungera så är det på något sätt självklart att portföljen kommer att nå ATH - om och om igen med varierande mellanrum.
Min "portföljpsykologi" bryr sig inte om att värdet på portföljen pendlar; att den är ATH ibland och andra perioder betydligt lägre. Viktigt för mig (rent mentalt) är att jag gör mina investeringar utifrån min skrivna färdplan, att jag är trygg med min strategi, att portföljens utdelningar hela tiden ökar, att jag har tilltro till mina innehav, och att den breda övergripande trenden i portföljen är att den successivt ökar i värde, att den är på rätt håll.
Att portföljen just nu är ATH känns mer "Ok, den är ATH." än "Åh vad roligt, den är ATH!!". Mitt fokus handlar som sagt inte om det. Jag investerar långsiktigt vilket kommer att innebära många "highs and lows" på vägen - jag får liksom "take it or leave it".
Även portföljer som är värda hundratalsmiljoner har ju ATH, men jag tror inte ägarna firar överdrivet mycket vid dessa tillfällen. Det viktigaste för ägarna är troligtvis deras egna drivkrafter och strategier bakom portföljen. Man kan ju bara tänka hur många ATH de haft på vägen till sina enorma innehav. De blir luttrade helt enkelt.
Min reflektion handlar om att det finns många fler faktorer med sparande och investerande än själva värdet på portföljen som gör resan så inspirerande och givande! Dessa faktorer kan fungera som mentala stötdämpare i björntider och som mentala hängmattor i tjurtider! De skapar en slags trygg och högst medveten "portföljpsykologi" som underlättar modet och resan mot att en vacker dag kunna bli ekonomiskt oberoende.
"Är det någon som känner igen sig i dessa tankegångar omkring portföljen och portföljpsykologi? Dela gärna med er av era tankar i ämnet!"
Med vänlig hälsning,
Atlas Investo
